Idag har jag gått som på nålar på jobbet och längtat till kvällen. Det har liksom känts lite pirrigt, som jag har väntat på att en kompis ska komma och bo hos mig. Och så är det faktiskt också - fast inte vilken kompis som helst! Ikväll anlände Billy-boy till Blackeberg och ska bo här några dagar när mamma är på tjänsteresa.

Billy hade inte varit i vår lägenhet i Blackan tidigare men svassade in och hämtade genast sitt favoritgosedjur, marsvinet Marwin, som han fick första året i Örebro. När mamma åkte tittade han först lite frågande mot dörren. Hundar är ju otrogna djur och även om han alltid är glad att se mig är mamma hans gud nu. Men sen la han sig tillrätta på mattan med en nöjd suck.

Och om Billy är en osentimental jäkel som vänder kappan efter vinden och helst följer den som tar hand om honom för stunden, så är jag desto blödigare. Men en så där härligt lycklig klump i halsen halsen har jag kliat honom på ryggen, skämt bort honom med favoritgodiset frolic och låtit honom kissa på vartenda träd på kvällsrundan.

Jag fullkomligt smälter när han tittar på mig med sina snälla små pepparkornsögon och smackar frågande med tungan. Självklart får du sova i min fotände Billy! Jag älskar den lille rackarn så att det nästan känns som att hjärtat ska spricka.