En röd jul
Som några av er kanske sett på facebook blev vår jul inte vit, men röd när olycksfågeln Flamma var i farten igen... Dagen innan jul firar vi traditionsenligt hos farmor och farfar deras gård där farmor dukar upp allt man kan önska på ett julbord. Malin och jag åkte därför från Blackeberg på morgonen utan att äta frukost. Nästan framme stannade vi för att låta Flamma och Tessa springa av sig i den härliga tallskogen.
Där gick vi och pratade om köttbullar och revbenspjäll när jag plötsligt såg Flamma linka till. När jag kallade på henne hon hon i full fart med blodig framtass. Flamma är farlig för sig själv för hon både är så smärttålig och älskar att springa. Hade jag inte kallat på henne hade hon bara fortsatt röja...
Skärsår i tassar är jag van att ta hand on men det här såret insåg jag snabbt behövde ses av veterinär. Det blödde inte mycket men var så djupt att jag inte såg botten och en tunn sena hade gått av. Historien slutade bra till sist, men våra magar fick kurra efter julmaten en bra stund. Fyra stygn håller nu ihop såret i Flammas tass och jul fick hon fira i tratt. Senan som vara av klarar hon som tur var sig troligtvis utan.
Nu ligger det största utmaningen i att hålla Flamma hyfsat på mattan fram tills såret läkt. Under julhelgen har det gått över förväntan men nu börjar det krypa i henne och överskottsenergin gör sig påmind. Några tålamondsprövande dagar väntar!
