Billy, min once in a lifetime-hund
I måndags fyllde Billy, SEUCh Combien Hennessy, 13 år och grattulationerna har kommit via sms, facebook och mail. Att Billy är vår hjärtehund är en sak, men det värmer att så många tar sig tid att skriva en rad.
När jag började träna med Billy var det just uppmärksamheten jag tyckte var lite jobbigt. Han hade redan en del valpar och folk som noterade hans resultat i både utställningsringen och på jaktproven. Idag är det precis tvärt om. Det gör mig rörd att folk som korsat hans väg på det ena eller andra sättet uppmärksammar honom. De utycker tacksamhet för det han bidragit med till deras avel eller deras hund som han är far eller farförälder till.
Själv är jag mest tacksam för allt jag fått uppleva tack vare Billy, och jag inser att jag kanske aldrig kommer få uppleva den resan med någon annan hund igen. Han är inte min första hund, men på många sätt känns han som en hund man nog bara får uppleva once in a lifetime. Det är svårt att inte bli nostalgisk när jag tänker på vår tid ihop och jag har två speciellt soliga minnen.
Det första är dagen han tog sin titel SEUCh. Sista jaktprovet på en intensiv säsong. Hoppet som både släckts och tänts under perioden. Och så känslan av att slutligen lyckas, det var stort. Alla våra jaktprovsstarter finns dokumenterade på min gamla blogg och jag blir alldeles tårögd av att läsa, faktiskt även de där det inte gick så bra för var och en gav viktiga insikter. Här kan man läsa om vår ökl-starter i Fellingsbro-09, Kisa-09, Ökna-09, Brunnsholm-10, Eskilstuna-10, Sunne-10 och till sist Ljungås-10.
