Förra året spenderade jag, Jenny, midsommarafton på Blåhammaren, Sveriges minsta och högst belägna. Det var första gången jag upplevde vår svenska fjällvärld på sommaren och jag blev helt tagen av miljön. Solen sken, de vindpinade björkarnas gröna blad fladdrade i brisen, snöfläckarna glittrade och vattnet i bäckarna var uppfriskande. Att bo på fjällstation var bekvämt, men på grund av att vi bakade sent var hundrummen slut och hundarna hemma hos mamma och pappa på Stavtorp. I mitt huvud ekade tanken om hur underbart det skulle vara att uppleva fjällen ihop med Flamma och redan när vi kom hem beslutade jag mig för att återvända med henne sommaren 2018.

 

I år var jag ute i god tid och bokade hundrum. Dessutom lyckades jag utöver Niklas även locka med mig Linda och hennes sambo Gustav, kompisarna Viktor och Sofia med ettåriga beaglen Batrazar och träningsvännen Paulina och hennes sambo Jocke med labradoren Nelson. Vilken underbar midsommar vi skulle få! Linda och jag planerade även att åka upp ett par dagar tidigar eoch bo i mormor och morfars andelsstuga i Storlien inte långt från Blåhammaren.

 

Allt eftersom midsommarveckan närmade sig såg väderprognosen allt mer bister ut. Men inget kunde stoppa oss, vi hade siktet inställt. De inledande dagarna var blåsiga men fina, lite regn men även lite solglimtar. Vi tog en dagstur upp på kalfjället till Vindarnas tempen och en annan till norska gränsen och vattenfallet Brudslöjan. Vi kastade ett par markeringar och Flamma var inte speciellt duktig, men det gjorde absolut ingenting.

 

 

Natten till midsommar anslut sista halvan av gänget och vi förberedde oss för morgandagens tur. Under natten piskade regnet mot stugans tak men på midsommarafton startade dagen med uppehåll. Vi utgick från Rundhögen och första fjärdeldelen på lågland var riktigt fin. Sen kom vinden, och därefter regnet. Efter ca 6km, drygt halvvägs, rastade vi i en liten stuga och sedan fortsatte vi uppåt. Den sträckan fick vi både snö och hagel i ansiktet, sikten var riktigt dålig och det blåste kuling. Hua, vilket väder! Men framme på fjällstationen var bastun varm, maten god och hundarna kurade ihop sig för att sova.

 

 

På midsommardagen gick vi sträckan ner till Storulvån. Stundtals fick vi lite regn men vädret var bra mycket behagligare än dagen innan. Flamma älskar verkligen att ungås "i flock" och vara i rörelse hela tiden, fjällvandring passar henne perfekt. Även Maxi som premiärvandrade tycktes trivas. Vid snöfläckarna stannade de och tumlade lyckligt omkring i det vita tillsammans med Nelson medan beaglen Baltazar oförstående tittade på.