Att vi har varit väldigt förtjusta i våra ungdomar Tilly och Loke har nog inte undgått någon som följer oss. Vi längtade länge efter att ta en kull på Debbie, man annat kom emellan. Vi ville priritera att ta kull på Tessa som blev äldre och det kändes viktigt att ha tid att behålla två valpar efter Debbie. Men till slut fick hon sin lilla kull med Davy på tre valpar där vi behåll Loke och Tilly. 

 

 

Att mamma fastnade för hanen förvånade ingen. Men jag blev fäst vid Tilly efter att hon gästade Stockholm när hon var 4 månader. Mamma behövde hjälp och jag tänkte att det var snällt att ställa upp och lite mysigt att rå om en valp. Men Tilly blev kvar, och det är jag så enormt tacksam över. Hon är en rolig och samtidigt så enkel hund att ha. Jag visste direkt att jag det var apporteringen jag ville lägga ner tid på, och vi går nu en kurs tillsammans med mamma och Loke hos Lisa Flack. Kanske kan målet bli att starta unghundsderbyti juni?! Vi får se! 

 

MEN, som vi alla vet kvarstod den kristiska 1 års tiden när röntgen av höftar och armbågar ska ske. Jag visste ju att resultaten skulle bli avgörande för om Tilly skulle bli kvar hos mig. I tisdags hade vi tid för röntgen och torsdag morgon hade vi resultaten och kunde andas ut. Tilly A-höfter och fria armbågar, Loke B-höfter och fria armbågar. Att vi är enormt glada kan ni nog ana er till!